Intervju med David Hjalmarsson

Namn: David Hjalmarsson

Bakgrund: Född i södra Frankrike. Jobbat på Apollo resor i fem år efter att ha sett på Indiana Jones som liten och drömt mig bort till fjärran länder. Idag studerar jag nationalekonomi, senast i Sydkorea. Mina erfarenheter och upplevelser som medarbetare i Apollos utlandsorganisation inspirerade mig till att börja studera. Utvecklingen av U-länder intresserar mig särskilt.

Vad gör du i dag? Studerar i Bordeaux.

Bor? Bordeaux, Frankrike.
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Hur långa länder har du varit i? Grekland, Spanien, Frankrike, Kuba, Italien, Turkiet, Bulgarien, Bosnien, Serbien, Kroatien, USA, Polen, Slovakien, Tyskland, Sverige, Norge, Danmark, Thailand, Malaysia, Filipinerna, Vietnam, Japan, Sydkorea, Egypten och Estland. 25 st.

Hur många länder har du bott i en längre period? Grekland, Spanien, Frankrike, Kuba, Bulgarien, Kroatien, Norge, Sydkorea, Thailand och Vietnam.

Varför reser du? Främst för att jag är nyfiken. Det annorlunda och exotiska lockar, om man får utrycka sig slarvigt. Den moderne människan är ju fortfarande Marco Polo, fast med en betydligt enklare resväg. Reflektion efter en resa är stimulerande, det finns för mig inget mer berikande än att resa och uppleva en annan verklighet. En annan människas verklighet. På ett filosofiskt plan är det choklad för själen.

Resecitat som du gillar? Precis som det kinesiska ordspråket "Livet är en labyrint. Man måste gå vilse några gånger innan man hittar rätt." måste man när man reser gå vilse för att uppleva äventyret.

Någon speciell form av reseform som du föredrar? All form av resande är egentligen bra, om man reser med ett öppet sinne och en rejäl dos nyfikenhet i bagaget. Det i sin tur har, likt ringar på vattnet, positiva effekter på värdlandet.

Bästa reseminnet? Har du någon gång slagits av dina egna tankar när du är ute och reser? För mig händer det av någon märklig anledning alltid när jag står framför toalettspegeln. Kroppen fylls av glädje och välmående. På något sätt är det den där känslan ”av att leva i nuet”, när den är som mest påtaglig och när man är som mest medveten av den. Den känslan är för mig eftersträvansvärd. Det är också en anledning till varför jag reser. 

Ett roligt resminne jag kommer bära på hela mitt liv var när jag och några kollegor åkte runt i en gammal Chevrolet i utkanten av Havanna och leta efter hummer. Det är förbjudet som privatperson i Kuba att sälja hummer, staten har monopol på den. Efter tre försök, knackar vi på ytterligare ett litet hus och frågar på knackig spanska om dem har hummer att sälja. Hummer fanns, och det slutade med att vi åt hemma hos den kubanska familjen. Vi laga mat och satt uppe sent, filosoferande om livet. Mötet med människor är starka minnen. Jag glömmer heller aldrig den alltid lika glada parkeringsvakten utanför ambassaden i Seoul.

Sämsta resminnet? Prostitutionen i Thailand.

Favoritresmål? Sydkorea

Vad packar du alltid mer i väskan? Ett kreditkort. Man vet aldrig när det behövs. Även min iPhone får plats, den har hjälpt mig ur många knipor.

Vad gör du på flyget? Dricker två små förvånadsvärt goda flaskor vin och en konjak. Sen sover jag.

Vad är bra reselektyr för dig? Jag läser ytterst sällan när jag reser. Jag läser dock betydligt mer efter en resa. Just nu läser jag "ta hand om din mor" av en koreansk författare.

Vad gör du på resmålet? Jag börjar med en dubbell espresso på ett fik och så tar jag en spontan promenad och går vilse.

Vem reser du helst med? Vänner, men inte mer än två. Det gäller att vara relativt synkroniserade.

Resetips till andra? Sarajevo, att åka dit vintertid för skidåkning lär vara toppen. Billigt, god mat och kulturella upplevelser. Kroatiens kust i Dalmatien slår till och med min "ungdoms" franska riviera. Seoul, Sydkoreas huvudstad är enormt, men utan trafik och avgaser. Det kanske till och med är det mest asiatiska jag upplevt. Jag har aldrig haft en så bra magkänsla som i Seoul. Mitt nästa långresa lär gå till Pyongyang, Nordkoreas huvudstad.